Varför gör jag det här?

Det här har jag snöat in på tidigare, i första inlägget (ja, bortsett från ett inlägg från gamla bloggen som får vara kvar då det ligger mig väldigt varmt om hjärtat), men jag kanske ska förklara det igen. För visst kan det ses som konstigt, och även för mig kännas konstigt, att jag blottar mig själv så mycket som jag faktiskt gör i det här, eller iallafall kommet att göra när det här kommit igång ordentligt. Nej, jag har redan blivit rätt personlig som beskrivit både hur jag känner av min ångest och tankar jag kan få i det. Hur som helst! Tanken med att ta upp det här ämnet i bloggen är för att hjälpa mig själv, och den som vill följa min resa eller tycker att det är ett intressant ämne får följa med. Självklart kommer inte jag kasta ur mig exakt allt jag tycker och tänker (vissa saker vill man behålla för sig själv) men tanken är att dela med mig av hur det är att leva med det här, vad jag gör för att hantera det och framför allt är tanken med bloggen att jag ska erkänna för mig själv sånt som jag har svårt att acceptera. Jag gör det här för min egen skull och ingen annans, för att det är lättare för mig att erkänna för mig själv på riktigt hur något ligger till om jag också erkänner det för någon annan. Det blir svårare att blunda för eller ta tillbaka då. Det gör det också lite lättare att acceptera att en känsla finns och att den ska få göra det utan att den ska påverka mina handlingar om jag kan uttala här att den finns men sen agera som logiken säger istället för känslan. Annars blir det lätt att man med handlingarna förnekar känslan eller försöker knuffa bort den. Skriver jag här att jag är ledsen så har jag någonstans i mig erkänt och accepterat att så är det. Sen kan jag kanske ändå gå ut i dagen med ambitionen att tänka positivt.

Nu har jag förklarat både vad ångest är, hur jag upplever den och vad tanken med det här är. Så nu sätter vi det här i verket på riktigt. Från och med nu kommer inläggen att involvera självhjälp till mig själv i situationer och tankar som ploppar upp hos mig.