Jag kan börja med att säga att ångest är något som nästan alla upplever vid något tillfälle i livet och att ångest varken är någonting konstigt eller i sig farligt.
Går man in på vårdguidens hemsida beskriver dem ångest som en stark oroskänsla med symptom som tex tryck över bröstet, hjärtklappning eller yrsel. De säger att många beskriver det som att finnas i en egen bubbla, avskärmad från omvärlden. Du kan även få ångestattacker, som dem beskriver som ångest som kommer plötsligt och intensivt. Även där kan symptomen vara tex hjärtklappning och yrsel men även qndningssvårigheter, illamående, stickningar i kroppen och diarré.
För mig är ångest en extrem oroskänsla och grubbeltankar. Min ångest har symptom som tryck över bröstet, det blir tungandat, hjärtklappning och en omöjlighet att varva ner och koppla bort tankarna (den där bubblan där omvärlden uteblir). Det är svårt att beskriva, men jag kan gå en känsla eller en tanke som egentligen uppenbart inte har någon logik, men just där och då känns den fruktansvärt verklig och det kan kännas som livet ska raseras av den. Ibland känner jag en extrem hopplöshet och hjälplöshet i de höga obehagskänslorna och allt jag kan tänka är att jag inte orkar ta mer och att jag bara vill ge upp, men man kommer inte därifrån. Min ångest går i bättre perioder där jag slippa den längre stunder och i sämre perioder där jag kan ha den i princip konstant i flera veckor. Jag kan även få ångestattacker. När jag får dem blir min bubbla ännumer intensiv och jag kan på sätt och vis tappa verkligheten helt. Jag blir helt uppslukad av ångestkänslorna och får symptom som hjärtklappning, tryck över bröstet, illamående, jag hyperventilerar (vilket även leder till stickningar i kroppen, yrsel och svimningskänslor) och em extrem hjälplöshetskänsla.
Man kan lära sig att hantera ångest, men det tar tid och det är svårt. Det man vill är att så snabbt som möjligt bli av med obehagskänslorna, men det man på lång sikt behöver göra är att lära sig acceptera dem. När man gjort det minskar ångesten. Det är där jag är nu. Jag har fått verktyp att jobba med för att underlätta symptomen av min ångest men har kvar den jobbiga biten att acceptera hur ångesten känns och att den finns där utan att den för saken skulle behöver påverka mig. Viktigt under själva ångesten (för min egen del) som jag behöver fokusera mycket på är andningen. Att andas djupt och lugnt och verkligen koncentrera mig på det hjälper mig att hålla mig ifrån hyperventilerandet.
Källa:
http://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Angest/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar